INTERVJU MED ABRAHAM LEENHOUTS DEN 4 DECEMBER 1993 I HAAG, NEDERLÄNDERNA
Abraham Leenhouts har nyligen kommit ut med en ny bok, "Mannen med
krukan". Den här intervjun handlar om tankarna bakom boken. Kan
du berätta lite om dig själv?
Jag är född i Zeeuws-Vlandern i sydvästra Holland. Jag är
bondson och har studerat teologi vid Fria Universitetet i Amsterdam. Sedan
har jag varit predikant på olika platser i Nederländerna. Jag
har också haft en deltidstjänst som sjukhuspräst på
en psykiatrisk inrättning och varit fängelsepräst för
nazistiska krigsförbrytare. Det är väl i all enkelhet vad
jag kan säga om mig själv.
Just nu arbetar jag med att utveckla tankarna som uppenbarades för
mig 1948.
Det skulle vara mycket intressant om du berättade om uppenbarelsen
som du hade 1948 för jag förstår att den är upphovet
till din verksamhet just nu.
Det hände 1948. Jag fick en genuin reformert uppfostran. Jag åtnjöt
även fullt förtroende beträffande min undervisning i den
reformerta läran på de olika platser där jag tjänade
som predikant. Men 1948 upplevde jag en omvälvande händelse som
skakade om mig ordentligt. Att profetia ännu var möjlig att få,
låg utanför min horisont.
I augusti 1948 kom jag en dag in i mitt studierum. Jag upplevde att det
fanns en ängel i rummet. Plötsligt hörde jag en oerhört
stark stormvind. Jag såg ut genom fönstret. Allt var totalt stilla.
Jag kunde inte förstå vad som hände mig, men jag kände
att det var något alldeles särskilt. Därefter gick jag till
sovrummet för att titta mig själv i spegeln. I studierummet fanns
nämligen ingen spegel. När jag såg mig själv i spegeln
såg mitt ansikte ut som om jag var död. Jag återvände
till studierummet, där jag som genom en osynlig hand trycktes ner i
min skrivbordsstol, allt medan dödssvetten rann av mig. Utan att jag
hade någon makt över min hand började den skriva. De första
ord som kom på pappret var: "Mina barn har bett och jag svarar."
Därefter följde budskap angående kyrkorna i Holland, om
Israels-judarnas framtid, budskap om de sista verserna i Malaki och budskap
över Uppenbarelseboken 10, dvs. om åskornas hemliga betydelse;
Gudsrikets genombrott. Senare blev jag medveten om att 1948 var en höjdpunkt
för stora andliga och politiska händelser:
- 1948 upprättades både Kyrkornas Världsråd (KV)
och ICCC (International Council of Christian Churches) som är en slags
motrörelse till KV, bestående av bibeltrogna.
- Berlin delades.
- Jerusalem delades.
- Kommunism under Mao fick sitt genombrott i Kina, och 1949 upprättades
Folkrepubliken Kina.
- 1948 sammanställde FN de mänskliga rättigheterna.
- 800 framstående politiker i Europa försökte utarbeta
ett förslag till europeisk enhet.
Alltså, 1948 inträffade många stora händelser. Herren
gjorde klart för mig att KV:s struktur, skulle i framtiden komma att
stå i vägen för det judiska folkets omvändelse. KV
är inte i stånd att föra judarna till Jerusalem. Inte heller
den sekulära sionismen klarar av att upphäva judarnas världsomfattande
exil. Detta leder till en världskris. Inte heller de som kallar sig
renläriga kristna, som lever i "syndig" splittring, klarar
av denna uppgift. Därför är budskapet så viktigt! Situationen
i Mellanöstern går mot en allvarlig kris, till en situation av
vara eller icke vara.
För förståelsen av budskapet är det viktigt att komma
ihåg vad Jesus sa i Matt. 23:37-39 (1917). Jesus förutsa exilen
som ett gudstecken på att han i sanning är sänd av Gud.
Judarnas nuvarande återvändande till Mellanöstern är
inte på något sätt i överensstämmelse med Jesu
ord i dessa verser. Gud har förstås i GT sagt att landet tillkommer
dem, men på Guds villkor. Därför har de ständigt drivits
i exil när de avfallit. Och när de omvände sig fick de återvända.
Men nu står hela kristenheten i vägen för deras omvändelse.
(genom KV:s struktur). Det som har hänt under 2000 år i kyrkohistorien
är absolut inte i överensstämmelse med vad apostlarna har
lärt.
Vad aposteln Paulus lär om förhållandet mellan judar och
kristna finner vi i Rom. 9-11. Ta t.ex. Rom 11:31 (1917). Under de 2000
år som har gått har det inte blivit mycket av Paulus förkunnelse.
Under två långa Gudsdagar, alltså 2000 år, har de
gått "Via Dolorosa". Men när "hedningarnas fullhet"
kommer, som vi har ett säkert hopp om, (Rom. 11:25) blir hela Israel
frälst. Paulus säger bokstavligen i Rom.11:32 att: "Gud har
gjort alla till olydnadens fångar för att kunna förbarma
sig över alla." Bara här igenom kan freden i världen
förverkligas. Allt annat är fåfänglighet.
Så din uppenbarelse gick ut på i stort sett att Israel har
gjort fåfänga försök till fred i egen kraft och den
enda vägen till fred är alltså den som kommer genom Gud.
Det här är ju ett budskap som kanske många går emot
och som kanske säger att det som händer idag är också
av Gud och att de har fått sitt land är också av Gud. Hur
har ditt budskap blivit mottaget, vi kan börja med 1948?
Utvecklingen i Mellanöstern är just nu mycket oroväckande.
Naturligtvis måste vi vara positiva till varje försök att
skapa fred. Men när man ser hur USA 1947 med utpressning drev igenom
uppdelningen av Palestina, då bör man vara försiktig. Det
är egentligen att muta. Utifrån folkrättsligt perspektiv
är det totalt förkastligt. När allt kommer omkring gällde
omröstningen i FN ett folkrättsligt beslut. Det står klart
att åtskilliga stater röstade under utpressning, mot sina samveten.
Det judiska folket är bestämt till att vara ett "ombudsfolk",
ett prästerfolk (2 Mos.19:6). Men på det här sättet
kan de inte upphäva exilen. Det är bara ett mänskligt försök.
Dock, Herren har inte bara sagt: "Se ert hus ska stå öde
och tomt". Han har också sagt att det kommer en stund då
Israel upptäcker Jesus. Då kommer de att komma in i sin messianska
uppgift; nämligen att vara ett rike av präster.
Det handlar egentligen inte om att fördela en bit mark mellan araber
och judar, utan det viktiga är att fördela rollerna. Det handlar
om den uppgift som det judiska folket har att utföra i den messianska
tiden. Genom att sälja eller byta bort en bit av landet kan de aldrig
uppnå fred. Jesaja 61 handlar om det kommande fridsriket. Där
finner vi modellen för framtiden. Prästerna, dvs. Levi stam, underhölls
av de andra stammarna för att kunna utföra sin uppgift. De var
också opartiska vid rättsskipning. De behövde inte rätta
sig efter någon speciell stam. På samma sätt måste
också vi i framtiden, utifrån det enade nattvardsbordet, i analogi
med den gamla modellen, friställa det judiska folket för deras
messianska uppgift. Det står så i Bibeln och så har också
Jesus menat det.
Vi läser i evangelierna att Jesus omedelbart efter dopet av Johannes
besegrar djävulen i öknen, och direkt därefter följer
en bild på fridsriket (Mark.1:9-13). Han besegrar djävulen och
sedan dukar änglarna ett bord för honom och betjänar honom.
Till och med de vilda djuren är stilla omkring honom. Det är en
bild på att "de vilda djurens procession", som Daniel skriver
om, har tagit slut. Det kanske är svårt att förstå,
men det var det perspektivet som visades för mig 1948.
Varken den ekumeniska rörelsen eller rörelsen bland bibeltrogna,
som jag nämnt förut, kan vara till någon välsignelse
om de inte verkar för Israels framtida friställelse, såsom
stammarna i Israel möjliggjorde Leví stams friställelse.
På detta sätt måste Kristi församling över hela
vår jord friställa det omvända judiska folket för deras
uppgift. Då kan araberna leva i fred och judarna kommer in i sin messianska
uppgift. Detta är den enda vägen till fred. Om man inte väljer
denna väg kommer världen att gå under genom atombomber (Mal.4:5-6).
Jesus har aldrig förtigit att så skulle ske. Förhärligandet
på berget är som en miniatyr-apokalyps. Efter den händelsen
frågar lärjungarna honom: "Ska inte Elia komma först,
innan det uppfylls som vi nu har sett?"
Jämför Matt 17:10, Mark 9:11. Då säger Jesus enligt
Mark.8:12 "men jag säger er också (lägg märke
till det lilla ordet också) att han redan har kommit ", och han
hänvisar till Johannes Döparen. Också aposteln Petrus hänvisar
till denna händelse i sitt brev (2 Petr.1:16-18).
Med andra ord; Jesu storslagna framtid, dvs. rikets genombrott, står
i direkt relation till Elias uppdrag.
1948 uppenbarades det för mig att dessa texter; de sista verserna i
Malaki om Elia, evangelietexterna och verserna i Petrus' brev om förhärligandet
på berget har att göra med Uppenbarelsebokens 10:e kapitel.
I Upp.10 läser vi att en väldig ängel kommer ner till jorden.
Han sätter sitt ena "eldsben" på jorden och sitt andra
på havet. Han håller en liten bokrulle som är öppnad
i sin hand, och han ropar med hög röst som ett lejon ryter. Ett
lejons rytande har alltid varit en bild på profetiskt tal. (Jämf.
Amos 3:7-8, Joel 3:16.)
När han hade ropat, talade de sju åskorna med sina röster.
Johannes ville skriva ned detta. Han hörde inte bara ett obestämt
åskdån eller något liknande, utan det som han hörde
hade ett innehåll, ja t.o.m. ett historiskt innehåll. För
det han fick skriva ned var "vad som skulle ske härefter".
(Upp.4:1)
Där fick han dock lägga ned sin penna. Fortsättningen visar
att det är frågan om en härolds framträdande innan
Jesu återkomsts stora dag. Vi finner tillägget i texten: "I
de dagar då den 7:e ängeln höjer sin röst och låter
sin basun ljuda, har Guds hemlighet fullbordats" (Upp.10:7). Det
finns alltså en för-uppfyllelse av den hemlighet som skall bli
uppenbarad på den yttersta dagen, en slags förberedande uppfyllelse.
Därför hoppas jag, nu när den första delen av Shofar-serien,
kallad "Mannen med krukan", kommer ut, och senare de följande
delarna, vilka alla närmare förklarar mitt budskap, att den svenska
kristenheten allvarligt ska studera dessa. För det hjälper att
befrämja freden. Jag menar alla kristna, oavsett vilket samfund eller
vilken kyrka. Därvid utesluter jag inte att ni som utgivare presenterar
den färdiga boken för de teologiska fakulteterna i Uppsala och
Lund.
Du har redan kommit in på hur du vill sprida ditt budskap genom
böcker och på annat sätt. Jag skulle gärna vilja veta
om den här uppenbarelsen föregicks av ett intresse för judarnas
situation i världshistorien eller om det kom ett intresse på
grund av uppenbarelsen.
Nej, inte på något särskilt sätt. Jag syssselsatte
mig inte med frågan om det judiska folket och hur den skulle lösas.
Som ni kan läsa i min bok "Mannen med krukan" var jag mycket
aktiv under den nazistiska ockupationstiden. I min första församling
kom jag i kontakt med en hel del underjordisk verksamhet, men helst vill
jag inte tala om detta. Jag har varit djupt engagerad i den underjordiska
rörelsen. Jag var till och med tillsammans med judarna när de
samlades ihop för vidare transport. Fast mer än medkänsla
med deras lidande... nej, det hade jag inte. Inte heller hade jag någon
lösning på deras situation. Jag kan inte finna någon psykologisk
förklaring hos mig själv som kan förklara varför jag
plötsligt konfronterades med deras situation.
I diskussionerna omkring mitt budskap stötte jag på ett oerhört
starkt motstånd i de etablerade kyrkorna eller också att man
var likgiltig. Lyckligtvis fanns det andra kristna i Holland, Schweiz och
nuförtiden på många fler platser på vår jord
som ..., Irian Jaya, och vidare Indonesien, Afrika som är villiga att
undersöka budskapet och tro på det. I Afrika, närmare bestämt
Malawi, blev de så gripna av budskapet att de gav mig ett hedersdoktorat.
Jag kan inte värdera eller räkna i hur många hjärtan
detta budskap redan har slagit rot. Men Gud har banat en väg för
mig. Jag är helt oberoende. Jag kan föra ut mitt budskap så
mycket jag vill och det ser jag också som ett Guds tecken.
Min enda avsikt är att vi skall bli ett i Jesus och att vi utifrån
denna enhet ska nå Jerusalem, dvs. judarna. Min avsikt är att
vi med nattvarden, det stora tecknet på Guds kärlek, ska kunna
omfamna Jerusalem med Guds kärlek.
Beträffande Jerusalems framtid är jag mycket pessimistisk. Man
har frågat mig hur jag ser på de fredsansträngningar som
pågår nu. Jag skulle vilja beskriva det med en liknelse. Ni
vet att det finns ett redskap som heter tång. Tångens övre
del kallas käftarna och den nedre delen handtag. På det ena handtaget
skulle man kunna skriva PLO, och på det andra Hamas. Men de har en
gemensam skärningspunkt eller axel omkring vilken de rör sig.
Avsikten är att krossa staten Israel. Bakom Hamas-rörelsen står
Iran och alla andra fundamentalistiska strömningar i den muslimska
världen, som t.ex. Hizbollah. PLO får för närvarande
en hel del stöd från USA för sin pågående fredssträvan.
Men båda två har avsikten att krossa Israel. Man ska inte heller
underskatta andra krafter som t.ex. Kina. Det förekommer vapenhandel
mellan Kina och Israel och kineserna säljer dessa avancerade vapen
vidare till andra länder i Mellanöstern.
Allt detta kommer att utmynna i ett avgörande, ett vara eller inte
vara, för hela världen. Därför uppmanar jag de svenska
kristna mycket allvarligt: undersök mitt budskap! Jag är beredd
att för vem som helst i detalj förklara det och träda fram
och säga: detta är mitt budskap!
Jag har inte, någon gång sedan 1948 då jag fick uppenbarelsen,
valt en sekteristisk väg. Jag har kontaktat min egen kyrka och sagt
dem att Bibeln säger: "förakta inga profetior, men pröva
allt" (1 Tess.5:20-21). Ännu idag säger jag samma sak. Varför
gör jag det? Inte för att själv komma i rampljuset. Om en
månad blir jag 79 år. Vad skulle jag annars vilja, än att
befrämja världsfreden? Även jag ber Fader Vår, och
att hans namn må bli helgat, att hans rike må komma. När
jag ber detta, menar jag verkligen det. Därför är "Mannen
med krukan" inte bara en bok bland andra böcker, utan den är
en appell till den svenska kristenheten. Om den är en vetenskaplig
skrift eller ett trosvittnesbörd, det spelar ingen roll, låt
oss tillsammans tala om det här. Jag arbetar hårt för att
framställa det så bra som möjligt. Må Gud välsigna
det. Amen!
Du har berättat lite grann om hur det här budskapet togs emot
av de kristna. Men när det gäller judarna kan man säga att
du styker dem både medhårs och mothårs i olika frågor.
Hur är gensvaret från judarna?
Jag har t.ex. varit på rabbin-konferenser och har där i korridorerna
kunnat tala med dem, för jag hade naturligtvis ingenting att göra
med deras interna angelägenheter. Jag har talat med många rabbiner
bl.a. i Knokke (Belgien). En av de främsta engelska rabbinerna, Jacobowitz,
träffade jag där. Under frukosten fick jag en plats mitt emot
honom och fick tillfälle att tala länge med honom. Jag måste
säga att de, dvs. judarna, har reagerat med respekt överallt där
jag har talat med dem. Rabbinerna har överallt sagt till mig: "Ge
oss detta skriftligt". Och det är ju det jag håller på
med. När det är klart ska jag presentera det för rabbinerna
men går då också till kyrkorna för att på nytt
presentera det för dem. Om Gud bara ger mig lite mer tid att leva.
Då ska jag säga till dem: "Ge ert svar på detta!"
Tillståndet i världen blir allt allvarligare och församlingen
måste vara världens ljus. Men det klarar den inte av att vara
utan det judiska folket. Det står i Bibeln: "Ni är världens
ljus." (Matt.5:14). Den avgörande frågan är dock:
Är Jesus Messias eller inte? Vi behöver få en öppen
och vertikal dialog i denna fråga. Vi måste tillåta Gud
att ge ett svar på det, för Jesus har sagt: "Och när
han (Anden) kommer, skall han låta världen få veta sanningen
ifråga om synd och rättfärdighet och dom: i fråga
om synd, ty de tro inte på mig; i fråga om rättfärdighet
ty jag går till Fadern och I sen mig icke mer; i fråga om dom,
ty denna världens furste är nu dömd." (Joh.16:8-11.
1917.)
Världens furste är djävulen. Världsfreden är också
en fråga om global exorcism. Det innebär att vi i Jesu namn hjälper
djävulen till avgrunden. För frivilligt ger han sig inte. Staten
ger bidrag till människor som går i förtidspension, men
djävulen går inte frivilligt i förtidspension. Tvärtom,
han vilseleder folken på ett fruktansvärt sätt.
Du har sagt att din uppenbarelse gav ett speciellt ljus över Uppenbarelsebokens
10:e kapitel och den sanning som uppenbarades för dig.Varför skall
man välja att tro på din uppenbarelse om det är så
att ingen annan har haft ljus över den här delen av skriften.
Vad är det som bevisar att den tillsammans med din tolkning är
rätt?
Till slut är det naturligtvis den Helige Ande som genom andlig insikt
måste överbevisa oss att det stämmer. En av professorerna
som var närvarande vid en konferens sade till mig: Det är verkligen
fantastiskt om man undersöker detta hur det stämmer och han har
prövat detta och det är det som jag återigen vill säga
att pröva det och se efter om det stämmer med Guds ord i övrigt
och om det stämmer med historien! Flera har sagt detta till mig.
Många är mycket överraskade av denna bibeltolkning. Därför
tycker jag också att prövningen av en profetia måste börja
med en bibeltolkning. Man måste ställa frågan: överensstämmer
det med skriften? I denna korta intervju kan jag naturligtvis inte ge en
tolkning av hela Apokalypsen dvs. Uppenbarelseboken. Nej, jag kan bara säga:
Lägg märke till att plågoserien i kapitel 8 och 9 inte är
samtida med plågoserien i kapitel 15 och 16. De hör till olika
tidsepoker. Det skeende som Uppenbarelseboken skildrar skall visa sig vara
uppdelat i tre faser. Uppenbarelseboken kap. 10 delar upp det i tre delar,
tiden före, efter och den tid som kap.10 representerar. Därför
måste Uppenbarelseboken 10 tolkas och denna tolkning som jag ger måste
prövas. Uppenbarelseboken 10 måste förklaras med hela Uppenbarelseboken
som kontext, som en helhet. Jag är naturligtvis beredd att svara för
min tolkning. Man kan inte göra mer än att man frågar sig:
Ger det respons i mitt eget hjärta, övertygar det mig?
Någon gång har jag använt mig av ett exempel. Ta två
tändstickor och lägg dem i form av en romersk sexa. Lägg
sedan två tändstickor till höger om den som ett likhetstecken
och sedan till höger om likhetstecknet lägger du två stickor
som en romersk tvåa. Sex är naturligtvis inte lika med två,
men om man uppmanar någon att flytta en sticka så att det stämmer
klarar de flesta inte av det. Lösningen visas nedan:
VI = II
Flytta en sticka till höger om likhetstecknet så att det står
VI med en sticka ovanför I efter V så att ett rottecken bildas
det vill säga: roten ur I = I
Jag har testat mycket intelligenta personer men de klarade det inte. Om
man flyttar en sticka som bildar tvåan så att sexan bildar tecknet
roten ur ett erhåller vi att ett är lika med ett! Då stämmer
det! Vad jag menar är följande: om tre småpojkar i 3-4 års
åldern skulle få en sådan här fråga, och den
ene plötsligt skulle komma på svaret, skulle de andra två
säkert säga: Du kan det därför att din pappa har lärt
dig det! När jag då säger:
"Hedningarnas fullhet och Israels frälsning som vi läser
om i Romarbrevet 11:25, dessa två begrepp ska ni uppfatta som Guds
näst sista hemlighet i Uppenbarelseboken 10, där det också
talas om åskorna som förseglades - då stämmer hela
apokalypsen! Då får jag också säga: Det har min pappa
lärt mig! Sedan ska var och en säga: Naturligtvis! Likadant är
det med det här. Jag säger också: Titta efter om det stämmer
som jag säger! Därefter kan ni på nytt läsa Apokalypsen
och den kommer att öppna sig helt för dig. Längre än
så kan inte heller jag komma genom att använda symboler.
Den sista frågan jag vill ställa till dig Abraham är:
Finns det fortfarande delar i Bibeln som du inte förstår själv
och som du inte har fått något ljus över?
Ja, Bibeln säger ju att vår kunskap och den profetiska gåvan
är begränsade (1 Kor 13:9), och det gäller också mig.
Efter Uppenbarelseboken 10 följer den sista ronden i historien, kap.
11-22. Efter återupprättelsen (kap. 10) kommer återigen
ett stort avfall. Men det är enkelt uttryckt inte mitt område.
Jag tror att i den sista ronden i historien, alltså efter upprättelsen
och uppfyllelsen av kap. 10, skall Gud sända två vittnen. Den
sista ronden har ännu inte börjat. Jag tror att Daniels bok har
nära samband med den sista rondens tid. Därför håller
jag mig till tiden fram till och med Upp. 10, eller egentligen till och
med Upp. 11:1. För det hela leder till upprättelsen av templet,
den Helige Andes tempel. Tyvärr kommer därefter ännu ett
stort avfall som straffas med plågorna som beskrivs i kap. 15-16 osv.
Men när vi har kommit så långt skall Herren ge mera ljus
över detta.
Jesus sade till sina lärjungar: "Jag har ännu mycket att
säga er men ni kan inte nu bära det". För mig räcker
det så här, annars skulle det bli för mycket.
Tack!
Ingen orsak.