Vi har inkluderat historien bakom Järfällavapnet då det kanske kan ses som mer än en tillfällighet att denna profet besökte Sverige på just denna plats.


JÄRFÄLLA VAPEN


Vid Järfälla kommunfullmäktiges sammanträde den 20 juni 1955 antogs kommunvapnet. Det skedde inte utan debatt och hade även föregåtts av ganska långvariga diskussioner. Dessa diskussioner rörde givetvis motivet och det kan därför vara på sin plats att redogöra för det.

Motivet är baserat på Sollentuna härads äldsta kända sigill från 1568 ett gudslamm bärande ett ärkebiskopskors. I den heraldiska beskrivning som kommunfullmäktige antog samtidigt med vapnet, formulerades motivet på följande sätt: "I grönt fält stående tillbakaseende lamm av silver med beväpning av guld, hållande med högra frambenet en ginbalkvis ställd, med dubbelkors svagt utböjda armar och försedd med stång av guld."
De fyra socknar som jämte Järfälla utgjorde Sollentuna härad var: Bromma, Ed, Sollentuna och Spånga. Av dessa kvarstår endast Järfälla och Sollentuna som sjävständiga kommunala enheter och av dessa två i sin tur har Sollentuna redan antagit ett kommunvapen med annat motiv. Den gamla häradssymbolen kunde därför anses vara ledig för Järfällas del.

Det finns dessutom speciell anledning för vår kommun att tillvarataga häradssymbolen på den grund, att häradets tingsplats från 1670-talet ända fram till 1905 låg inom Järfälla, nämligen vid Barkarby. Det var alltså här som häradssigillet användes på olika handlingar, som expedierades från tinget. Anledningen till att Barkarby blev tingsplats var väl främst den, att friherrinnan Brita Cruus, som då jämte Jakobsberg ägde Barkarby, där lät anlägga en gästgivargård i början av 1670-talet. Det framgår också av flera handlingar från denna och senare tid att Barkarby betraktades som häradets centrum och därför som lämplig plats för häradstingen.
Vid diskussionerna om vapenmotivet spelade detaljerna en stor roll och det framhölls, att lammet med dubbelkorset inte var lämpligt som kommunsymbol. Bortser man emellertid från varje detalj för sig och ställer in vapnet i sitt sammanhang och får klart för sig dess historiska bakgrund, kan man snarare fråga: Finns det ett bättre sätt att symbolisera kommunal självstyrelse än att i ett modernt kommunvapen ta upp en gammal folklig bygdesymbol; en symbol för den gamla kommunala självstyrelsen i den tidens storkommun, häradet.

Lars Gustafsson jr, ur Järfälla-Bygden 1955.